Nu ska vi se hur det här går.
Jag ska försöka att börja blogga igen. Skuldkänslorna dödar mig men jag har verkligen inte haft mycket tid över på senaste tiden; tro mig, det är hårt att vara ett pluggande troll!
MEN. Nu är det så att det är SPORTLOV för trollen snart. Det börjar i morgon eftermiddag, faktiskt.
Och det betyder att jag ska försöka skriva.
OKEJ NUMMER TVÅ.
Bloggen kommer förmodligen att fokusera mycket på musik och film i framtiden, i alla fall om jag får bestämma, haha. Lite hissar och dissar. Fjortisar VET alla redan att de är dumma, det behöver inte konstateras om och om igen.
....men om Diarré eller Urin gör något otroligt HILARIOUS så ska jag nog se till att det blir skrivet om.
OKEJ NUMMER TRE.
Här kommer en recension på månadens skivsläpp.... NIFELVIND!
Efter tre år har Finntroll släppt en ny skiva - och som vi har väntat. Värt det var det också. Något som är ganska unikt för Finntroll är att de använder sig av alla sorters instrument och därför nästan skapar en genre i sig. Fioler, mungigor... bongotrummor? Ja, och bra låter det!
Vi får även höra Vreth sjunga rent i Galgasång, vilket har gett både positiva och negativa reaktioner bland fansen. Personligen så gillar jag hans röst; den passar låten, den är mörk och lite trollig med en finsk brytning som bara gör det mer passande. Ska jag vara riktigt jävlig så måste jag dock påstå att det låter något falskt i början av låten; men sen fungerar det finfint.
Människor som har övergivit Finntroll för att de har "blivit som vilket black metal-band som helst" borde ge låten Under bergets rot en chans. Den är ett levande (...?) bevis på att de fortfarande har kvar sina folk metal-influenser; och jag kommer aldrig någonsin att klassa dem som black metal. De är som sagt nästan en genre i sig.... troll metal?
Den akustiska versionen av Under bergets rot är helskön också.... Under dvärgens fot. Älskar pianobiten. Börjar tänka på Aristocats av någon anledning.
Så.... ska man köpa? Om man gillar troll, folk-aktiga melodier med black metal-influenser; ja. Om man gillar metal i allmänhet; kom igen, det är värt en lyssning, du kommer nog att gilla det!
Måste även tillägga att covern är otroligt snygg och målad av Finntrolls ännu snyggare (host) gitarrist Skrymer. Heja!
Okej, nog Finntroll-töntande nu.
Kom ihåg att kommentarer uppskattas. Behöver som mest stöd nu när jag ska försöka börja skriva igen!
Självklart kommer det att bli fler satiriska, sarkasmdrypande inlägg om vidriga saker. ;)
//Rivfader
En sak är helt klar. Finntroll är absolut inte black metal. Ett tag så lyssnade jag inte alls på finntroll, varför vet jag inte riktigt. Men nu har jag börjat lyssna på dom igen och man kan inte säga annat än att det är awesome musik!
SvaraRaderaAtt skriva om filmer och musik, det är alltid trevligt. Så blogga på!
Åh fan, visste inte att den redan var släppt! Jävligt grymt - tack för recensionen! :D Ska köpas nuuuu!
SvaraRaderaTroll metal! Ja, det tycker vi.
SvaraRaderaJag tycker Galgasång är en jäkligt härlig låt - berättar en bra historia, vilket en fantasynörd som jag tycker är trevligt – men Vreth låter nog något darrig ibland… Fast ändå trevligt med lite clean vocals från honom. Och trevligt med Finntroll-töntande.
Naaeeh, finntroll är inte black metal någonstans enligt mig, jag har alltid betraktat dem som folk.
SvaraRaderaTycker väl ni kunde ha nämt Dark Tranquillitys Dream Oblivion också, släpps ju nu och är riktigt awesome ;)
Känner mig lite förvirrad nu. Självklart menar jag We are the Void. Men lyssna särskilt mycket på låten Dream Oblivion, som den tar över min hjärna måste den ju vara bra!
SvaraRadera